Kål – en nygammal supergröda

Från att ha ansetts som fattigmat har kålen seglat upp till att bli huvudrollsinnehavaren på varje trendkänslig tallrik – och det med all rätt. Näringstätare råvara får man leta efter. Dessutom är det en av få grönsaker som är i säsong under våra mörkare månader. För att ytterligare sjunga kålens lov har vi samlat allt du behöver veta om våra mest populära kålsorter och varför du borde äta dem.

Men innan vi går in på respektive sort kommer två allmänna kåltips:

1. Kål är som nyttigast om du äter den rå eller lätt ångad. Gör det lätt för dig och gör i ordning en burk med ”råkost” att ha i kylen. Riv olika sorters kål och blanda med olivolja, citron, salt, peppar och örter som du gillar. Det fungerar som tillbehör till i princip allt och håller sig flera dagar i kylskåpet.

2. Är du en ovan kålätare gör du bäst i att börja med tillagad kål. Det hjälper tarmbakterierna att processa kolhydraterna och du slipper mycket av gaserna som annars bildas. Om magen ändå sväller upp kan du testa att äta lite fänkålsfrön.

Rödkål Rödkålen är så mycket mer än bara ett trött tillbehör på julbordet. Utöver att vara rik på fibrer och antioxidanter (den röda färgen kommer från antocyaniner samma antioxidant som finns i blåbär) har den visat sig skydda mot cancer. I en studie halverades risken för bröstcancer hos kvinnor som ätit mycket rödkål, jämfört med dem som inte gjorde det. De ämnen som bildas när beskan i rödkålen bryts ner tros vara det som hindrar cancerceller från att dela sig.

Grönkål

Om man ska lyfta en kålsort framför de andra tar grönkålen första platsen. Utöver att vara rik på vitaminer (100 g grönkål motsvarar exempelvis 160 % av dagsbehovet för C-vitamin) innehåller den antioxidanterna betakaroten och klorofyll. Den fungerar antiinflammatoriskt och är rik på järn och kalcium som stärker skelettet. Sist men inte minst har grönkålen visat sig vara en räddare i nöden när det kommer till att hindra nya hjärtinfarkter. Det är forskare vid Linköpings universitet (https://liu.se/artikel/fargamne-i-gronsaker-kan-dampa-inflammation) som har sett att lutein dämpar de inflammationer man kan få i blodet efter en hjärtinfarkt och som oftast är anledningen till att man drabbas en andra gång. Grönkål är det livsmedel som innehåller störst andel lutein.

Savojkål Savojkål är en annan kålfavorit som precis som sina släktingar är rik på C-vitamin och betakaroten. Savojkålens styrka ligger i att den innehåller få kalorier samtidigt som kostfiberhalten är hög. Resultatet blir ett gott och mättande tillbehör. Innandömet går att äta rått men de gröna, buckliga ytterbladen behöver förvällas eller stekas först. Testa klassikern kåldolmar – den gör sig ypperlig med savojkål!

Vitkål Den bleka färgen till trots så innehåller en normalportion vitkål dagsbehovet av C-vitamin och vitamin K. Vitkålen är kalorifattig men rikt på antioxidanter vilket fungerar renande mot toxiner. Dessutom att få tag på billigt under hela året – ett perfekt tillbehör med andra ord! Testa att riva ner det i en färs eller använd istället för sallad.

Blomkål Att riven blomkål gör sig ypperligt som pizzabotten kan väl inte ha undgått någon – men visste du att denna bulliga kålsort också kan minska effekten av reumatism? Blomkål innehåller nämligen allicin som är inflammationshämmande.

Vad säger du, blir det kål till middag?