Du har säkert hört begreppet löparknä. Men vad är egentligen löparknä och hur känner du igen symtomen? Hur blir man av med löparknä om man har fått det? Och går det att förebygga? I den här artikeln kommer vi att gå igenom allt detta – och lite till.
Löpning har blivit något av en folkrörelse i Sverige. Intresset växer stadigt i takt med att fler inser de stora hälsofördelarna med regelbunden träning. Det har gjorts flera studier genom åren kring svenskarnas syn på löpning och motion, bland annat denna från organisationen Svenska löpare som är en del av Svensk Friidrott. I studien konstateras att 28 % av 18–79-åringar i Sverige löptränar i stort sett varje vecka – 17 % minst en gång i veckan. I en tidigare rapport från Svenska Löpare framgick att hela 40 % av befolkningen använder löpning som träningsform (med varierande frekvens).
Med träning kommer emellanåt också olika typer av skador, från lindriga till mer allvarliga. Ett problem som löpare kan stöta på är löparknä (iliotibalband syndrom – ITBS). Detta behöver inte bara drabba löpare utan även cyklister och längdskidåkare.
Huvudorsaken till löparknä är att senan på utsidan av knät har blivit överbelastad, detta sker till exempel om du ökar träningsdosen och inte ger knät tid för återhämtning. Senare studier av ITBS visar på att det blir en inklämning eller kompression av vävnader som gör att området blir allt mer känsligt – och då kan utlösa smärta.
På vårdguiden 1177, beskrivs symtomen som att man känner smärta på utsidan av knät och att denna smärta kan upplevas som skärande och skarp. Vissa beskriver känslan som att det hugger till. Även om du stannar och vilar en stund så kommer smärtan tillbaka.
Dina knän är särskilt utsatta om du springer på sluttande underlag eller i nedförsbackar, detta eftersom trycket/belastningen på knäna ökar. Löparknä känner du primärt av när du springer, men vissa kan även känna det när man går.
Om du känner av löparknä under ett träningspass så är det lämpligt att avbryta och vila knät. För de allra flesta så räcker några dagars vila, beroende på hur överbelastad senan är. När du börjar träna igen tänk då på följande:
Om smärtan och obehagen kvarstår så kan olika typer av stretchövningar lindra och förebygga framtida besvär – detta framhäver både 1177 och Frisk Friidrott. På marknaden finns också knäskydd, tejp och andra typer av stöd. De som kan hjälpa till att behandla löparknän professionellt är bland annat fysioterapeuter.
Ett väldigt bra sätt att undvika och förebygga löparknä är att bygga styrka från höfterna, sätet (bland annat gluteus maximus) och nedåt. Här har vi på STC samlat några allmänna övningar för sätesmuskulaturen. På många av STC:s gym runt om i landet finns personliga tränare som kan hjälpa dig att lägga upp ett bra träningsprogram för att stärka dina muskler inför löpning.
Om du ska öka träningsdosen, inför till exempel ett motionslopp, så kan underlag/lutning vara bra att tänka på för att förhindra löparknä. En löparcoach kan också hjälpa dig att se över din löpteknik och stegfrekvensen då detta kan påverka belastningen på dina knän. Små justeringar kan göra stor skillnad.
Men. Om det har gått så långt att du känner av löparknä så finns det flera stretchövningar du kan göra, dessa är bra även i förebyggande syfte. Innan du börjar, tänk på att värma upp benen/kroppen, till exempel genom en promenad. Det är viktigt att kroppen är varm och att du inte börjar kall.
Känner du smärta så avbryt och backa bandet. Liza Jansdotter, personlig tränare på STC och träningsexpert, ger här förslag på fyra olika övningar. Gör de övningar som passar dig, hellre någon övning än ingen alls. Försök att göra varje dag i början.
Här är några läsvärda artiklar kring löpning och träning:
Våra flexibla medlemskap finns i många varianter bara för att passa just dig och din träning.